Mer om biofeedback

Nedan beskrivs
1. Vilka olika parametrar man kan man använda vid/för biofeedback
2. Vilka olika metoder som ofta används vid biofeedback träning
3. Hur individuell evidensbaserad dokumentation kan inhämtas även i kliniska eller icke-kliniska situationer
4. Vilka typer av utbildning som finns internationellt och Sverige
5. Vi kommer också att starta en öppen blogg om biofeedback – snarast

1. Vilka olika parametrar man kan man använda vid/för biofeedback
De vanligaste parametrarna för biofeedback är
1. Fingertemperatur – fokus är sympatetiska nervsystemet och hur det kan kontrolleras – robust, säker parametrar där det finna många olika strategier att använda.
2. Respiratoriskt sinusarytmi (kallas ibland för HRV-biofeedback), inte lika säkert men visar interaktioner mellan sympatiska – och parasympatiska nervsystemet. Mer komplext och inte lika robust men i kliniska sammanhang det mest effektiva, givet en erfaren biofeedback kliniker.
3. Utandningskoldioxid (etCO2) är en viktig parameter när man arbetar med andningsträning specifikt. Mycket viktigt att ha noga kontroll på etCO2 när man påverkar andningsbeteendet hos patienter – men även hos en del friska.
4. EMG – elektromyografi, som visar muskelaktivitet. Kan anävndas för att se om en viss muskel är avslappnad.
5. Hudkonduktans – visar svettkörtelaktivitet som anses visa aktivitet i sympatiska nervsystemet, SNS. Har en lång historia som också relaterar till ordassociationer. Jag (Bo von Schéele) rekommenderar inte denna parameter utan att här motivera varför annat än hävda att jag anser – efter 20 kliniska år – att det är betydligt mera än SNS men att denna samvariation också varierar kraftigt inom och mellan individer. Motiverar detta på annat håll.
6 Neurofeedback, oftast en kanal (på hjässan, apex, cz). Finns olika uppfattning om vad man egentligen får för information och vad som orsakar den. Vi har t.ex. data som tyder på metabola (etCO2 i detta fallet – se ovan) förändringar orsakar förändringar i EEG frekvenser. Samtidigt kan också qEEG användas för att göra en mer omfattande undersökning – som ockspå det finns olika uppfattningar om dess betydelse. Samtidigt är det angeläget att vi kan få så söker information om hjärnaktiviteter – och det finns andra metoder än EEG att analysera sådana aktiviteter.

2. Vilka olika metoder som ofta används vid biofeedback träning
(a) Autogen träning är en vanlig metod som beskrivs på annat håll mer i detalj – är dock mycket annorlunda än hur det traditionellt användes av bl.a. Schultz
(b) Olika visualisering strategie
(c) Olika kognitiva strategier
(d) olika mantras
(e) Olika integrerade metoder

På annat håll beskrivs ovan i mer detalj

3. Hur individuell evidensbaserad dokumentation kan inhämtas även i kliniska eller icke-kliniska situationer
(a) Varje mätning i sig är en form av dokumentation
(b) För att få evidens status så bör man ha en baslinje först och sedan följa interventionen. Individuell Biologisk Evidens, IBED baserad Dokumentation använder vi i cStress programmen där man följer ett protokoll för att det skall vara en godkänd IBED mätning. Obs att denna evidens framförallt fokuserar på effekt av en individ och inte av en grupps bearbetade värden.
(c) Vanliga evidensbaserade studier kan göras av effekt av biofeedback – OBS att detta dock oftast gäller grupper där inte enskilda individer identifieras

4. Vilka typer av utbildning som finns internationellt och Sverige
Vi planerar att genomföra en stegvis utbildning från början till kliniker och forskare som också kan certifieras. Mer info på denna hemsida under aktuellt.

5. Vi kommer också att starta en öppen blogg om biofeedback – snarast